Det som började med frustration över aluminiumkoppar till värmeljus har vuxit till ett testlabb för framtidens pappersprodukter. Axel Häger på Jord Innovation har med hjälp av olika företagsstöd utvecklat både en konkret produkt och en plattform för innovation. Hans tips till andra företagare är att inte låta sig nedslås av avslag – och att läsa på.

TEMA: STÖD & FINANSIERING

Axel Häger visar runt i Jord Innovations lokaler på Frösön. Solen faller in genom fönstren och lyser upp en rad maskiner, arbetsbänkar, hyllor med verktyg och pappersråvara. På en arbetsbänk står en rad behållare med olika lösningar. Ett av deras nuvarande projekt, förklarar Axel Häger.

– Vi testar hur man kan förbättra egenskaperna hos pappersprodukter genom olika ytbehandlingar, säger han och håller upp en liten flaska i pressat papper.

Värmeljusen var problemet

Det var 2019 som Axel Häger började arbeta med sin företagsidé. Som konsument hade han länge stört sig på hur dåligt återvinningen av värmeljuskoppar i aluminium fungerade. Det hade börjat dyka upp plastvarianter – men även de slängdes i soporna efter användning.

Vid den tiden hade han nyligen flyttat till Jämtland, och som student vid Mittuniversitetet kom han i kontakt med forskningsmiljöerna där.

– Min idé var att göra ljushållare i ett förnybart material. Jag testade med en bit toarulle och botten i kartong – men det säger sig självt, det brinner. Det gav dock viktiga insikter som gjorde det värt att gå vidare, säger han.

Samtidigt visste Axel att det fanns mycket forskning inom träfiber vid Mittuniversitetet, och med ett innovationsstöd från MIUN Innovation fick han hjälp att komma igång.

– Det första vi gjorde var en nyhetsgranskning. Det är för att ta bort risker – man får en bra överblick på området man arbetar inom, om lösningen redan finns exempelvis, säger han.

När idén var bekräftad stod han inför nästa utmaning: att bygga upp ”infrastrukturen” för utvecklingsarbetet i form av ett labb att testa materialinnovationer i. Det fanns förvisso ett liknande labb, men det låg i en annan del av Sverige – och företaget som ägde det tog en halv miljon kronor i veckan i hyra.

– Det var ju inte realistiskt. Så jag sökte finansieringsstöd och med det har jag kunnat bygga upp labbmiljön jag saknade.

Från produktidé till materialteknikföretag

Det är här vi står – i labbet, inrymt i en tidigare militärhangar på Frösön. Axel visar en maskin som finfördelar cellulosamassa i en specialtillverkad form. När formen är täckt lyfts den vidare till nästa arbetsstation, där den pressas till färdiga muggar.

– Själva formningen behärskar många företag. Vårt utvecklingsarbete handlar om att ta fram ny teknik som möjliggör nya produkter av fiberråvara. Vi arbetar med kemi och framförallt ytbehandlingar som ger nya egenskaper till produkten, säger Axel.

– I värmeljusen handlade det om att ge pappret en fettavvisande egenskap och säkert brandskydd helt utan giftiga kemikalier. Den lösningen kan vi ta vidare till andra användningsområden. Jord har gått från att vara ett produktbolag till att arbeta med materialinnovation.

Ett ekosystem för finansiering

Med tiden har Axel Häger byggt upp erfarenhet av att navigera i det han beskriver som ett ”ekosystem för finansiering” – där olika aktörer bidragit i olika faser av företagsresan.

Från de första kontakterna med Miun Innovation växte idéerna vidare med stöd för prototyputveckling, inkubatorplats via Peak Innovation, rådgivning från Almi och hjälp att bygga ett företag kring tekniken.

– Varje fas kräver sin typ av finansiering, säger Axel.

Han berättar hur han sökt de flesta stöd som finns – regionala utvecklingsmedel, EU-finansierade Eruf-stöd, Vinnova-bidrag och stiftelsemedel. Men vägen har inte alltid varit spikrak.

– Jag har fått många nej, det får man räkna med som entreprenör, men också många ja. Drivkraften måste alltid vara att komma vidare, säger Axel Häger.

Artikeln publiceras inom ramen för projekt Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

Undvik fallgroparna
– Axels Hägers råd till dig som vill söka företagsstöd:

• Läs utlysningen noggrant. Sätt dig in i regelverket så att du har koll på krav som företagets maxålder, geografisk plats eller bransch innan du börjar skriva. Det är jobbigt att lägga några veckors tid på en utlysning för att sedan inse att man redan var borträknad på grund av något kriterium.

• Ring handläggaren. Beskriv vad du vill göra och vilken typ av företag du driver. Berätta vad du vill göra och fråga om stödet passar till det. Ibland är det otydligt i utlysningen och då är det bättre att ringa och fråga så att man inte lägger tiden i onödan.

• Fråga om stödets inriktning och vilka typer av projekt som prioriteras.

• Använd AI med omdöme. AI-verktyg kan hjälpa dig att formulera text, men innehållet i ansökan måste spegla din idé och dina mål.

• Be AI om tips: Fråga efter förslag på relevanta stipendier, utlysningar och anslag – det kan vidga dina perspektiv.

Mer tips om företagsstöd i artikeln Växla upp omställningen med regionens företagsstöd >

Det finns pengar att söka för företag som vill få fart på sitt hållbarhetsarbete eller ta steg mot nya marknader. Genom två EU-finansierade ramprojekt har Region Jämtland Härjedalen ovanligt mycket stödmedel att fördela under 2026. Stöden gäller till exempel investeringar i värmeåtervinning och kunskapsunderlag som hållbarhetsanalyser, men också för internationella mässor.

TEMA: STÖD & FINANSIERING

Hur kan företaget ta nästa steg i hållbarhetsarbetet när tid och resurser är begränsade? Hur når du nya marknader utanför Sveriges gränser? Många små och medelstora företag står inför liknande utmaningar – och just nu finns utökade möjligheter att få regionalt stöd för att komma vidare.

– Tack vare ramprojekten kan vi medfinansiera investeringar som bidrar till att länets företag stärker sin konkurrenskraft genom att satsa på mer resurseffektiva, hållbara och lönsamma affärsmodeller och verksamheter, både för för nationell och global marknad, säger Katia Kagstedt projektledare på Region Jämtland Härjedalen.

Mer än maskiner och utrustning

Företagsstöd förknippas ofta med fysiska investeringar, men möjligheterna är bredare än så. Regionen vill särskilt lyfta fram värdet av så kallade mjuka investeringar, där företag kan ta in extern kompetens för analyser och beslutsunderlag.

– Ett företagsstöd kan skapa utrymme att ta in extern kompetens för att analysera möjligheter och fatta långsiktiga beslut. För exempelvis hållbarhetsanalyser och liknande affärsanalytiska underlag kan stödet täcka upp till 75 procent av kostnaden, vilket sänker tröskeln rejält, säger Katia Kagstedt.

Ska bidra till utveckling – utan att störa konkurrens

Stödmöjligheterna gäller både företag som står i början av sin omställningsresa och verksamheter som redan har påbörjat arbetet men vill ta nästa steg, förklarar Camilla Kempe, handläggare av företagsstöd på Region Jämtland Härjedalen.

– Det kan till exempel handla om köp av extern tjänst för livscykelanalyser av produkter, analyser av material- och resursflöden, hållbarhetsanalyser eller innovationsutveckling, säger Camilla Kempe.

Gemensamt för insatser som beviljas stöd är att de ska bidra till företagets långsiktiga utveckling och stärka konkurrenskraften. Företagsstöd kan därför inte användas till löpande drift, såsom hemsidor, affärssystem eller redovisningstjänster. Stödet får inte heller snedvrida konkurrensen lokalt eller regionalt genom att gynna ett enskilt företag på ett otillbörligt sätt.

– Om man är osäker på om en idé passar är det bra att ta kontakt tidigt. Vi kan hjälpa till att bedöma upplägget och även hänvisa vidare om en ansökan passar bättre inom exempelvis Klimatklivet, säger Camilla Kempe.

Artikeln publiceras inom ramen för projekt Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

SNABBA FAKTA om företagsstöd

Vem kan söka: Små (inklusive mikro) och medelstora företag med registrerat arbetsställe i Jämtlands län. Alla bolagsformer kan komma i fråga.

Vilka verksamheter omfattas: Stödet riktar sig till både tjänste- och varuproducerande företag som säljer egen produkt eller tjänst. De flesta branscher kan söka, men vissa verksamheter omfattas inte – till exempel primärproduktion inom lantbruk, partihandel och detaljhandel.

Konkurrens: Stödet får inte snedvrida konkurrensen och varje ansökan bedöms utifrån detta.

Medfinansiering: Företagsstöd täcker aldrig hela kostnaden. Medfinansieringsgraden varierar beroende på typ av stöd, mer info om vad som gäller för respektive erbjudanden finns att läsa på Regionens hemsida.

Tidpunkt för ansökan: Du får inte börja ta kostnader för en investering innan ansökan har skickats in. När ansökan är inlämnad kan kostnader tas, även innan beslut har fattats.

Läs mer på Regionens hemsida >

RAMPROJEKTEN – EU-finansierade företagsstöd

Företagsstöd för cirkulär omställning kan användas både för fysiska investeringar och för kunskapsunderlag, såsom livscykelanalyser eller hållbarhetsanalyser. Beroende på var företaget befinner sig i sin utveckling finns olika typer av stöd som kan vara aktuella.
Öppet för ansökningar under hela 2026. Läs mer >

Företagsstöd för internationell konkurrenskraft riktar sig till företag som vill göra sina produkter eller tjänster tillgängliga på en internationell marknad. Stödet kan till exempel användas för medverkan på internationella mässor för att nå nya kunder och marknader eller köp av konsulttjänst för att utveckla sin exportförmåga och möta internationella regelverk. Öppet för ansökningar under 2026 och 2027. Läs mer >

• Vid sidan av ramprojekten har Regionen även ordinarie företagsstöd genom statliga anslag.

Andra exempel på stöd och finansiering

Vid sidan av regionen finns flera nationella aktörer som erbjuder finansiering och stöd. Vilket stöd som är relevant beror på företagets inriktning, mognadsgrad och typ av satsning.

• Almi Lån affärsutvecklingsstöd och rådgivning för företag i tidiga skeden och i tillväxtfas.

• Vinnova finansierar innovations- och utvecklingsprojekt, ofta i samverkan mellan företag, offentlig sektor och akademi.

• Tillväxtverket Program och stöd för företagsutveckling, innovation och regional tillväxt.

• Klimatklivet investeringsstöd för åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser, till exempel inom energi, transporter och cirkulära lösningar.

• Energimyndigheten stöd till projekt inom energiomställning, energieffektivisering och energirelaterad innovation.

• Mikrofonden erbjuder mikrofinansiering till samhällsentreprenörer, sociala företag, kooperativ och föreningar.

• Norrlandsfonden erbjuder topplån för nyetablering, utveckling och expansion för företag med verksamhet i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg

I denna årssummering reflekterar projektmedarbetaren Hanna Hervall över samtal och intryck från året. Det handlar om viljan till förändring – men också om de strukturer och vanor som försvårar omställningen.

Transporter är ett område som angår alla – men som ändå ofta hamnar i skymundan i samtal om samhällsutveckling. Under året har vi fått inblick i en bransch som befinner sig i snabb förändring, där det finns både vilja och lösningar – men också frustration över att omställningen bromsas av otydliga mål, kortsiktiga beslut och bristande samverkan.

Det som återkommer i många samtal är att tekniken finns, liksom idéerna. Hindren handlar snarare om invanda arbetssätt, mentala låsningar och ett politiskt landskap där modiga beslut ofta uteblir. Samtidigt visar andra städer att det går att göra annorlunda – att omställning är möjlig när det finns visioner, ledarskap och en tydlig berättelse om vart man är på väg.

Ett visionslöst samhälle

När statsminister Per Albin Hansson 1928 myntade begreppet folkhemmet gav han välfärdsambitionerna både lyster och riktning – en berättelse om ett Sverige där alla skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet. Kanske är det just en sådan gemensam berättelse vi saknar idag. Något som kan inspirera, ena och visa riktningen i en tid präglad av kriser och osäkerhet.

Ovanpå detta kommer en mänsklig faktor som inte ska underskattas: förlustaversionen – den psykologiska mekanism som gör att vi hellre håller fast vid det vi känner till, än vågar prova något nytt. Även när det nya faktiskt skulle kunna fungera bättre.

Just därför behöver vi visa på exempel som bryter mönstret. Ett sådant är staden Curitiba i Brasilien.

Exemplet Curitiba

På 1970-talet stod den snabbt växande staden Curitiba inför stora utmaningar: trängsel, luftföroreningar och brist på resurser. Under ledning av arkitekten och borgmästaren Jaime Lerner genomfördes då en rad enkla men effektiva åtgärder – med fokus på kollektivtrafik, gröna ytor och social sammanhållning.

Genom vad Lerner kallade urban akupunktur – små, strategiska ingrepp som sätter igång större förändringsprocesser – lyckades Curitiba skapa en mer fungerande helhet. I stället för dyra prestigeprojekt satsade staden på smarta lösningar som gjorde skillnad i människors vardag.

Curitiba har sedan dess lyfts fram internationellt som ett exempel på hur långsiktig samhällsutveckling kan drivas även med begränsade resurser – så länge viljan, visionen och ledarskapet finns.

Även på närmare håll finns goda exempel

IVL Svenska Miljöinstitutet lyfter hur mobilitet, framtidstro, ledarskap och livskvalitet hänger tätt samman. När biltrafik minskas och träd planteras i stadskärnor för att motverka luftföroreningar, översvämningar och värmeö-effekter, uppstår ofta flera positiva effekter – som renare luft, tryggare gator, bättre hälsa och mer liv i stadsmiljön.

Paris är ett tydligt exempel. För femton år sedan präglades staden av bilköer, buller och dålig luft – idag rankas den som Europas mest barnvänliga stad för gång, cykel och självständig rörelse. Enligt Clean Cities Campaign placerar sig Paris före klassiska cykelstäder som Amsterdam och Köpenhamn.

Med satsningar på ett badbart Seine – Paris välkända vattendrag som länge varit så förorenat av avloppsvatten att bad varit förbjudet – grönska halva stadens yta och målet att bli Europas grönaste stad 2030 har Paris blivit en symbol för vad långsiktighet och politiskt mod kan leda till.

Stadens förändring har ofta jämförts med Curitiba. I båda fallen handlar det inte om perfektion – utan om att våga ta steg i rätt riktning. En sak är tydlig: ingen omställning lyckas utan att människor förstår varför den behövs.

När branschen vill mer än beslutsfattarna

Så varför gör inte fler städer som Paris? När vi under transportfrukosten i juni samlade företagare, stadsplanerare och andra aktörer blev det tydligt att många inom transportbranschen redan vill ta steg mot ett mer hållbart system.

Ett konkret förslag som väckt engagemang på flera håll är att skapa mobilitets- eller omlastningshubbar i utkanten av stadskärnor, där varor samlastas och körs vidare med mindre eldrivna fordon, kanske till och med lastcyklar. Det skulle minska utsläpp, trafik och väntetider – och samtidigt skapa nya möjligheter för dem som vill arbeta aktivt i logistikbranschen.

Trots flera fördelar väntar förslaget på att vill bli verklighet. Orsaken är känd: ingen vill ta kostnaden för den sista sträckan ut till kund – den så kallade last mile. I samtalen har det förts fram tankar om att en möjlig väg framåt skulle inbegripa någon form av offentlig medverkan för att få till fungerande lösningar – särskilt i ett läge där marginalerna är små och det är svårt att räkna hem investeringar kommersiellt.

När kunskap går förlorad

Flera samtal har också pekat på hur bristen på kontinuitet bromsar utvecklingen. En representant för ett lokalt åkeri beskriver frustrationen som uppstår när nyckelpersoner inom kommun eller myndighet byts ut. Det leder till att kunskap försvinner – och att frågor som länge varit på bordet förblir olösta. En återkommande diskussionspunkt som han lyfter är hur tunga transporter fortfarande i hög grad hänvisas in i miljöer där många människor rör sig – som skolgårdar och centrala gator – för att lossa gods, trots att riskerna är väl kända.

Bristande kontinuitet är inget unikt för transportområdet, men det blir särskilt tydligt där det krävs samspel mellan många aktörer – och där både säkerhet och hållbarhet står på spel.

Vad behöver platsen?

Så hur vill vi att Östersund – och andra orter i regionen – ska utvecklas? Vill vi fortsätta brottas med partikelhalter, trafik och ytor som konkurrerar om utrymme, eller börja fatta beslut som framtiden kan tacka oss för?

I samtalen under året har det blivit tydligt att förändring väcker motstånd – men också att motstånd ofta är ett tecken på att något viktigt är i rörelse. Då gäller det att bjuda in till dialog, snarare än att backa.

Det här handlar om mer än transporter. Det handlar om hur vi vill använda våra gemensamma ytor, vad vi värdesätter – och vilken plats vi vill lämna efter oss. Det som är skapat av människor kan också förändras av människor. Men för att ställa om krävs att vi möts, pratar klarspråk, vågar ställa obekväma frågor – och att vi formulerar en vision som fler kan känna sig hemma i.

Kanske är det dags att ställa en ny fråga:

Vad behöver platsen – och hur ser en stad ut som faktiskt fungerar för fler än bara oss som lever här just nu?

/ Hanna Hervall

Har du tankar kring krönikan? Vill du diskutera något med medarbetarna i projekt Twin Peak? Maila gärna Hanna på hanna.hervall@broninnovation.se

Vad innebär det egentligen att energieffektivisera – och var börjar man? När Eva Vollmer från techföretaget DAZOQ gästade vår spanarlunch i oktober visade hon hur enkla åtgärder kan göra stor skillnad. Här berättar hon hur företag kan spara energi, sänka kostnader och samtidigt minska sin klimatpåverkan – bland annat genom att minska onödigt slöseri.

– Energieffektivisering handlar inte bara om att spara el, utan om att använda den energi man har på ett smartare sätt, förklarar Eva Vollmer från DAZOQ.

Snarare än att bara titta på hur mycket energi som går åt, handlar det om att sätta användningen i förhållande till produktionen.

– Du kan ju spara mycket energi genom att stänga av en produktionslinje, men det betyder inte att du har blivit mer energieffektiv. Det viktiga är att förstå hur mycket energi som går åt per producerad enhet, och att hitta balansen mellan produktion och förbrukning, säger hon.

Ändrat beteende går före investering

Många företag tror att energieffektivisering kräver stora investeringar i ny utrustning. Men erfarenheter från DAZOQ:s kunder visar att man ofta kommer långt med enklare åtgärder.

– Tillverkande företag kan spara upp till 20 procent av sin energianvändning bara genom att sluta slösa. Stäng av maskiner som inte används – särskilt över helgen.

De flesta av DAZOQ:s kunder finns inom industrin, men tankesättet fungerar också i andra verksamheter.

– Ett hotell kan till exempel använda energidata för att se vilka byggnader som är mest effektiva, och hyra ut dem i första hand. Det kan också handla om hur väder och beläggning påverkar förbrukningen. På så sätt kan man både minska kostnader och öka kunskapen om sin verksamhet.

Utan mätning – svårt att sätta mål

Ett första steg är att förstå hur energin faktiskt används. Om du inte mäter vet du inte heller var elen tar vägen – och då vet du heller inte var du kan spara. Eva Vollmer jämför med hur pulsklockor förändrat vårt sätt att träna.

– När vi började mäta puls och återhämtning blev det lättare att förstå vad som händer i kroppen och hur vi kan påverka det. Samma sak gäller energi: när vi synliggör förbrukningen i ett tydligt gränssnitt blir den begriplig – och därmed möjlig att påverka.

Det behöver inte vara komplicerat. Företag kan börja redan med den data som finns tillgänglig via elnätsleverantören, till exempel timvärden som visar när elförbrukningen är som högst.

– Det kan ge en första bild av var energin försvinner, och hjälpa till att upptäcka exempelvis maskiner som står på i onödan eller uppvärmning som går dygnet runt, säger hon.

När man väl har grunddata blir nästa steg att fördjupa analysen. Dazoq utrustning och mjukvara gör det möjligt att mäta och visualisera på maskinnivå.

Små steg ger störst effekt

Trots att potentialen ofta är stor tvekar många företag inför att börja arbeta med energieffektivisering. Enligt Eva Vollmer handlar det sällan om ovilja – utan om tid.

– Många tänker att det här kräver stora resurser, att man måste göra allt på en gång. Men det går att komma långt med små steg.

Det viktigaste är att börja någonstans: se över rutiner, stäng av maskiner som inte används och skapa gemensamt ansvar i organisationen. När fler blir delaktiga händer det något. Ledning, ekonomi och produktion ser olika saker – och tillsammans hittar de ofta lösningarna som ger störst effekt, förklarar Eva.

Hon betonar också att det är bättre att förbättra lite i taget än att sikta för högt och tappa farten.

– Man behöver inte bli perfekt på en dag. Små förändringar som håller över tid ger större resultat än stora satsningar som rinner ut i sanden, säger Eva Vollmer.

Spanarlunchen arrangerades av Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

DAZOQ:s 5 tips för att komma igång med energieffektivisering

1. Börja analysera. Använd den data som finns via elnätsleverantören för att se när och hur energin används. Timvärden och dygnsmönster kan avslöja onödig förbrukning, till exempel maskiner som står på nattetid eller under helger.

2. Jämna ut effekttopparna. Många företag kan minska sina elkostnader genom att sprida ut energikrävande moment över tid. Undvik att starta flera tunga maskiner samtidigt – och planera produktionen så att elbehovet blir jämnare.

3. Stäng av på riktigt – inte bara ”stand by”. Kontrollera att maskiner, ventilation och ugnar verkligen stängs av när de inte används. Små ändringar i rutiner kan ge stora besparingar. Se också över tryckluftssystemet – kompressorläckage är en vanlig dold energitjuv.

4. Börja i liten skala. Testa en åtgärd i taget och följ upp resultatet. Det är bättre att bygga nya vanor steg för steg än att försöka göra allt på en gång.

5. Involvera hela organisationen. Avsätt tid för att påbörja arbetet och dela ansvaret. När både operatörer, tekniker och ledning är med och följer upp energifrågorna blir resultaten bestående.

Fånga energitjuvarna – steg 1 och 2. Spanarlunch på Jazzköket med intressanta diskussioner. Och en efterföljande workshop med en handfull företag dagen efter, ledd av DAZOQ:s Eva Vollmer och Merna Majid.

DAZOQ är ett Linköpingsbaserat företag som utvecklat ett system som gör det möjligt att mäta och visualisera energiförbrukning på maskinnivå – i realtid. Med hjälp av trådlös mätutrustning och ett tydligt gränssnitt kan företag följa sin elanvändning, identifiera energitjuvar och arbeta mer effektivt med sina resurser. Företaget grundades 2020 ur ett examensarbete vid Linköpings universitet.

Cirkulär ekonomi handlar om mer än att minska avfall – det kan också skapa nya intäkter, stärka kundrelationer och minska sårbarheten i leverantörsled. I oktober arrangerade vi en spanarlunch med Cradlenets Sofia Sundström som gav en glasklar omvärldsspaning och visade hur företag redan idag arbetar med cirkulära lösningar. Efteråt ställde vi några snabba frågor – och som bonus fick vi några tips till företag som vill ta första steget.

Varför ska företag bry sig om cirkulär ekonomi?

– För att det redan nu påverkar affärerna och kommer att göra det ännu mer framöver. Cirkulära lösningar minskar risken i leverantörskedjan genom att säkra tillgången på råvaror. Det kan handla om att ställa om så att vissa insatsvaror inte längre behövs, eller om att skapa materialflöden där resurser återanvänds.

– På längre sikt handlar det också om att möta nya krav, särskilt från EU, kring produktdesign, hållbarhet och reparerbarhet. Osålda produkter får till exempel varken slängas eller förbrännas. Att arbeta cirkulärt blir därmed ett sätt att följa lagstiftningen – och ligga steget före.

Vilka missuppfattningar möter du ofta?

– Många tror att cirkulär ekonomi bara är för dem som vill ”göra en god gärning” – eller att det inte går att tjäna pengar på cirkulära affärsmodeller. Men det finns gott om exempel på både nya och etablerade företag som visar motsatsen.

– En annan missuppfattning är att ”all cirkulation är bra” – men cirkulär ekonomi måste bidra till hållbar utveckling, inte bara återanvända resurser för sakens skull.

Finns det branscher som har bättre förutsättningar att lyckas?

– Tillverkande företag använder mest resurser och har därför stor potential. Men alla företag kan påverka sin värdekedja – som leverantörer genom sina produkter och affärsmodeller, men också som beställare genom att ställa krav och föreslå förbättringar.

– Så ansvaret – eller möjligheterna – ligger inte bara på en sektor eller en typ av aktör, utan alla kan tjäna på det och bidra.

Träffar du ofta företag som inte ser kopplingen till sin egen verksamhet? Vad säger du till dem?

– Ja, det är vanligtvis underleverantörer som tillverkar enligt kundens specifikationer, där designen och besluten ligger hos någon annan. Många sådana legotillverkare tänker att ”vi följer bara order” och att de därför inte kan påverka.

– Men det stämmer inte. Jag har själv varit leverantör och vet att kunder ofta uppskattar när man ifrågasätter krav och föreslår förbättringar – till exempel att använda återvunnet material eller jobba med modulär design som är lätt att reparera. Det kräver mod, men det kan göra både produkten och samarbetet bättre.

Vilken roll spelar samarbete?

– Det är helt avgörande. Cirkulär ekonomi kräver att produkter och material cirkulerar mellan flera aktörer. Då behöver vi gå från konkurrens till ”ekosystem” – där företag samverkar med kunder, leverantörer och ibland till och med konkurrenter. Det bästa är att börja i det lilla, med de kontakter man redan har.

Spanarlunchen arrangerades av Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

7 tips för cirkulär omställning

Sofias bästa råd för att komma igång

1. Avsätt tid: Starta med en halvdag för att kartlägga var ert företag har störst potential att bli mer cirkulärt – ekonomiskt och resursmässigt.

2. Lyssna på personalen: Idéer till omställning kommer ofta från dem som jobbar närmast verksamheten.

3. Utbilda er: Skapa gemensam kunskap om planetära gränser, nya regelverk och inspirerande exempel.

4. Se över inköpen: Vad köper ni in som ni egentligen inte behöver? Kan något delas med andra?

5. Analysera era flöden: Titta på var era största kostnader och materialflöden finns – där finns ofta nyckeln till cirkulära lösningar.

6. Våga fråga: Ta kontakt med andra företag, experter eller samarbetspartners – de flesta delar gärna med sig.

7. Börja litet, utvärdera och fortsätt med det som fungerar.

FÖRETAG SOM GÅTT FÖRE – OCH LYCKATS

Cradlenet listar fem företag som visar hur cirkulär ekonomi kan se ut i praktiken – i olika branscher och med olika angreppssätt.

• Modulex
  Skyltföretaget undviker överproduktion genom att kunderna inte tillåts ”överbeställa”. Produkterna är modulära och byggda för att kunna återanvändas i flera cykler. modulex.com

• Svenska Retursystem
  Erbjuder ett gemensamt retursystem för livsmedelsbranschen, där pallar och lådor cirkulerar mellan aktörerna istället för att köpas och slängas. retursystem.se  

• Stitch N Stones
  Åreföretaget tar vara på restmaterial från textil- och outdoorbranschen och skapar nya, unika produkter i små serier. stitchnstones.se 

  • Läs även om Stitch N Stones i vår artikel >

• Decathlon
  Den globala sportkedjan erbjuder både uthyrning och reparationstjänster – i direkt anslutning till butikerna. Initiativet kom från personalen. decathlon.it

• Houdini Sportswear
  Designar friluftskläder för lång livslängd – både praktiskt och emotionellt. Erbjuder uthyrning, second hand och testar även komposterbara material. houdinisportswear.com

Fler exempel på Cradlenets hemsida: 100 cirkulära exempel

Med accessoarer av restmaterial och en i grunden cirkulär affärsidé visar Åreföretaget Stitch N Stones hur design kan bli ett verktyg för omställning. Nu vill de hjälpa fler företag att hitta värdet i sitt spill.

– Remake kan vara mycket mer än enstaka goodwillprojekt. Det verkliga värdet kommer när restmaterial får bli en del av affären – med både känsla och lönsamhet, menar grundarna Emma Ruzicka och Anna Nilsson.

Det började med ett skolprojekt – Emma Ruzicka och Anna Nilsson läste affärs- och produktutveckling vid Mittuniversitetet och som en del i en kurs började de virka mössor åt vänner. Affärsidén väckte ingen vidare entusiasm hos lärarna.

– De trodde inte på det alls. Men vi körde på ändå och tog fram över hundra olika modeller – bland annat en dragkedjemössa som visade vad man tänkte på. När butiken Åres Skidsport ville börja sälja den kände vi att det här kan bli något, och startade företaget, säger Emma.

Skeptiska till klädbranschen

Målet var först att bli ett internationellt klädmärke med miljöprofil. Men ju mer de lärde sig om textilbranschens baksidor, desto mer säkra blev de på att de ville gå en annan väg. I stället valde de att satsa på begränsade kollektioner tillverkade av restmaterial – främst från frilufts- och textilföretag. Fokus ligger på huvudbonader och accessoarer, produkter där även mindre tygbitar kan komma till nytta.

– Varje söm kostar, så vi försöker ta vara på allt – även befintliga sömmar, detaljer och immateriella värden som affektionsvärde. Det handlar inte om att skära ut nytt, utan om att arbeta med det som redan finns, säger de.

Ett av målen med designen är att skapa en känslomässig koppling till produkten, bland annat genom att synliggöra materialets ursprung.

Oväntat möte blev lyckad affär

Även om Anna och Emma fortsätter utveckla egna kollektioner är ambitionen att också ta en mer rådgivande roll. Stitch N Stones vill hjälpa andra varumärken att integrera remake som en del av sin designprocess – inte som en symbolisk insats, utan som en lösning med både miljömässigt och affärsmässigt värde.

– Företag behöver omvärdera sitt restmaterial – inte bara se det som ett avfallsproblem, utan som en potentiell resurs, säger Anna.

De betonar vikten av långsiktiga samarbeten. Ett exempel är det som växte fram under Alpina VM i Åre 2019. Under en middag i ett sponsortält hamnade de bredvid representanter från Löfbergs, vilket ledde till en remake-kollektion av kaffebönesäckar och en popup-butik. Samarbetet pågick i flera år.

– Vi hade aldrig sökt upp ett kaffemärke, men det uppstod något i mötet. Det visar att värde kan skapas oväntat, bara man vågar öppna upp för det, säger Emma.

Att bygga framtidens remake-tjänster

Samtidigt är det inte utan utmaningar att arbeta cirkulärt. Små kollektioner gör det svårt att växa och skala upp produktionen. Men Stitch N Stones ser att utvecklingen går åt rätt håll: tekniska lösningar för sortering och isärtagning blir allt bättre, och fler aktörer börjar tänka i nya banor.

– Man kan inte vänta in allt. Ibland måste man våga testa, även om systemet inte är perfekt. Det är så man bygger både kunskap och konkurrenskraft.

Den 1 oktober 2025 anordnas en Spanarlunch om cirkulär ekonomi på Jazzköket i Östersund. Gästföreläsare är Sofia Sundström från Cradlenet, som berättar om företag kan tänka nytt kring material, produkter och samarbeten – och hur du själv kan ta första steget mot en mer cirkulär affärsmodell.

Spanarlunchen arrangeras av Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

Stitch N Stones tips till företag som vill jobba mer cirkulärt

1. Dela med er av era lärdomar. Att bjussa på tips hjälper inte bara andra – det gör också arbetet roligare och öppnar för nya samarbeten. Emma och Anna berättar att de fått ovärderlig hjälp av återförsäljaren Åre Skidsport och av grundarna till snowboard- och skatebutiken Standtall.

2. Tänk om kring konkurrens. Börja se andra aktörer som branschkollegor istället för konkurrenter. Det skapar fler möjligheter än det låser.

3. Bygg in remake från början. Cirkularitet måste vara en integrerad del av designprocessen – inte ett tillägg i efterhand. Det kräver ett helt nytt tänk kring produktdesign, men kan också ge nya affärsben, större engagemang från medarbetare och kunder och långsiktig motståndskraft.

4. Utforska möjligheterna – innan ni måste. EU siktar på att göra Europa till världens mest cirkulära region till 2030. Nya regler är på väg, men förändringen behöver inte bli en börda – den kan bli en tillgång. Nästan alla företag har textilier eller restflöden. Börja i det lilla, ta reda på vad ni har – och se om det går att göra något mer av det, gärna tillsammans med andra.

Vad händer när digitalisering och hållbarhet inte längre ses som två skilda spår,  utan som en gemensam kraft för förändring? Det är kärnan i Twin Transition. Strategen Tony Mc Carrick från Atea förklarar hur det kan se ut i praktiken – och varför det angår alla, inte minst små företag och offentliga verksamheter. I oktober föreläser han på Good Tech Conference i Sundsvall.

– Vi har en tendens att lösa ett problem i taget, men det fungerar inte längre. Hållbarhet och digitalisering måste hänga ihop. Det är först när vi adresserar båda samtidigt som vi kan skapa verklig förändring, säger Tony Mc Carrick som till vardags arbetar som strategisk rådgivare på Atea.

Sommaren 2025, med skogsbränder i Europa, utdragna värmeböljor, intensiva oväder och vattenbrist i Stockholm, har tydligt visat att klimatkrisen inte bara är teori. Den är här – och allt fler agerar på den insikten.

Tony beskriver Twin Transition som ett sätt att möta klimatutmaningarna med hjälp av teknik – men också att styra teknikanvändningen så att den bidrar till hållbara lösningar. AI, sensorer, dataanalys och andra digitala verktyg gör det möjligt att använda resurser smartare, spara energi och fatta bättre beslut.

Små steg – stora effekter

Twin Transition behöver inte handla om avancerad teknik eller stora investeringar. Tvärtom menar Tony att mindre företag ofta har mycket att vinna på att börja i det lilla.

– Se över energianvändningen, återvinn IT-utrustning, eller samla personalen och ställ frågan: hur kan vi bli mer hållbara – och hur kan teknik hjälpa oss? Innovation uppstår ofta i mötet mellan olika perspektiv, och hållbarhetsarbetet kan bli en konkurrensfördel för företaget, säger han.

Tony Mc Carrick nämner flera praktiska exempel där digital teknik bidragit till att stärka hållbarheten i samhället – se rutan längst ner i artikeln. Och han är hoppfull:

– Konsumenter och medborgare vill ta ansvar, men företag och offentliga organisationer måste ge dem rätt verktyg. Här kan digitala lösningar innebära en möjlighet. Om en kommun som Södertälje kan införa datadrivna arbetssätt, då kan många andra också göra det.

Så kan företaget komma igång

För företag eller organisationer som vill ta nästa steg i sin omställning ger Tony ett tydligt råd:

– Du behöver inte ha en fullständig strategi från början. Det viktiga är att börja – och att börja med något som känns relevant för din verksamhet. När vi lär oss längs vägen blir vi också bättre på att se möjligheterna.

Han citerar Alan Turing, den brittiske matematikern och pionjären bakom det som i dag kallas artificiell intelligens:

“We can only see a short distance ahead, but we can see plenty that needs to be done.”

Den 16 oktober 2025 föreläser Tony Mc Carrick på Good Tech Conference i Sundsvall. Där delar han spaningar om hur Twin Transition formar framtiden och ger konkreta exempel på hur det redan tillämpas i praktiken. Han lyfter också hur vi i Sverige kan höja blicken och börja arbeta mer aktivt med dessa sammanflätade processer – både i företag och offentliga organisationer.

Good Tech Conference arrangeras av Bron Innovation. Läs mer här: https://goodtechconference.se

Tony Mc Carricks exempel på digital hållbarhet i praktiken:

• Sensorer kopplade till internet (så kallad IoT – Internet of Things) i papperskorgar som visar när de behöver tömmas, vilket minskar körningar och sparar resurser.

• AI-baserad ruttoptimering inom återvinning, där insamlingsfordon kör smartare och bränsleförbrukningen minskar.

• Appar med realtidsdata, så att privatpersoner kan hitta tomma insamlingscontainrar och bidra till cirkulär ekonomi.

• Energioptimering med hjälp av data, där företag och kommuner analyserar och anpassar sin energianvändning över tid.

• Digital spårbarhet via blockkedjor, en teknik som gör det möjligt att lagra information säkert och oföränderligt – till exempel för att visa ursprung och hantering av fisk i offentliga måltider – från hav till tallrik.

På biologiska mångfaldens dag gästade Ecogain vår Spanarlunch på Jazzköket i Östersund. Vi passade på att ställa fem snabba frågor till Ecogains Nora Lundblad och Ambjörn Johansson – om varför naturen angår alla företag, och vad företag kan börja göra för att stärka den redan i morgon.

Varför pratar vi om biologisk mångfald i ett företagssammanhang? 

– Biologisk mångfald är grunden för fungerande ekosystem – och därmed också för leverantörssäkerhet, klimatanpassning, friska jordar och långsiktig affärsutveckling, säger Nora Lundblad. Det är inte bara en miljöfråga – det är en affärsfråga. Allt fler investerare, kunder och myndigheter förväntar sig att företag har koll på sin påverkan och sitt beroende av naturens funktioner.

– Precis som i klimatfrågan behöver alla företag se över sin påverkan – även om de inte är direkt naturnära, fyller Ambjörn Johansson i. Om du till exempel har produktion i ett annat land eller köper in råvaror – då måste du ställa frågor om markanvändning, ekosystem och sårbarhet. Att inte veta är också en risk.

Vad säger ni till företagare som inte ser kopplingen till sin verksamhet?

– Alla företag påverkar naturen – direkt eller indirekt – och alla har möjlighet att bidra, säger Nora. Behöver ni mark, vatten, råvaror eller transporter? Då rör det er.

– Det handlar mycket om ett perspektivskifte, säger Ambjörn. Från att ta hänsyn i efterhand till att ha med naturen i besluten från början. Det behöver inte vara svårt, men det kräver medvetenhet.

Hur kan det se ut när man integrerar naturperspektivet i beslutsfattandet?

– Ett fastighetsbolag kan redan i planeringen välja plats med hänsyn till naturvärden, säger Ambjörn. De kan skapa grönytor som gynnar pollinatörer eller restaurera mark för att kompensera påverkan.

– Ta ett exempel som Woolpower: de skulle kunna anlägga en äng intill fabriken – men också gå längre och titta på sina ulleverantörer, säger Nora. Om man stöder långsiktigt hållbart jordbruk kan det stärka mikroliv i jorden, minska erosion och bidra till robustare ekosystem. Det blir dessutom en trovärdig berättelse att dela med kunder och medarbetare.

Vilken roll spelar upphandling, kommunikation och företagsmål? 

– En större roll än många tror, säger Nora. Upphandling styr hela kedjan – rätt krav kan få effekt långt ut, både för offentlig och privat verksamhet. Kommunikation bygger förtroende och motivation. Och företagsmål sätter riktning och driver innovation.

– Det viktiga är att börja, även om man inte har alla svar, fortsätter hon. Att säga: ”vi vet inte exakt hur vi ska bli nettopositiva, men vi vill dit” – det ger en riktning.

Vad hoppas ni att fler företag gör de närmaste åren? 

– Att de börjar mäta sin påverkan och sin möjlighet att bidra, säger Nora. Och att de sätter mål, integrerar naturen i strategier och samverkar. Biologisk mångfald kan bli en innovationsdrivare – och det skapar resiliens. Artrika skogar är till exempel bättre på att klara stormar och insektsangrepp. Företag som tänker in riskerna från början blir också mer robusta.

– Många underskattar hur beroende de är av ekosystemtjänster, säger Ambjörn. Som pollinering, tillgång till rent vatten och klimatanpassning. Här behöver fler företag bli bättre på att mäta, ställa frågor och ta fram en objektiv bild att fatta beslut utifrån.

Spanarlunchen arrangerades av Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

5 steg till mer mångfald för företag

Noras och Ambjörns bästa tips för att komma igång

1. Börja med kunskap – ta in expertis och utbilda personalen

2. Gör en nulägesanalys – var och hur påverkar ni naturen?

3. Starta smått – sätt upp holkar, plantera ängsblommor, låt gräset växa

4. Tänk yteffektivt – tak, gårdar och p-ytor kan bli livsmiljöer

5. Se helheten – inkludera leverantörer och produktens livscykel

Viktiga principer att ha med sig:

• Engagera ledningen – styrning från toppen är avgörande

• Vid expansion – prioritera redan påverkad mark framför nyexploatering

• Delegera – ge mandat till medarbetare med engagemang som kan leda och driva på

Spanarlunchens inspirationslista
– 6 organisationer som tänker in naturen

• Diös och Östersunds kommun anlägger ängsytor och låter gräsytor stå oklippta delar av året. 

• Jämtkraft sköter kraftledningsgator så att det gynnar biologisk mångfald. 

• Skistar utvecklar pister för att minimera markpåverkan och för att gynna arter.

• Cementa har restaurerat kalkbrott till artrika naturmiljöer. 

• Volvo Cars kartlägger sin påverkan på naturen genom hela värdekedjan.

Från sidoverksamhet på jordbruk till etablerad leverantör till ett världsledande industriföretag. Genom långsiktiga samarbeten och stark lokal förankring visar Jorm Lego hur små företag kan bli stora samhällsaktörer – utan att lämna byn. Hållbarhetsarbetet har vuxit fram genom kunskapsutbyte med andra företag och ett kontinuerligt fokus på förbättringar.

I Jormvattnet, mitt i fjällvärlden i norra Jämtland, driver bröderna Mathias och Andreas Rolandsson Jorm Lego. Som underleverantör till Engcon har de specialiserat sig på kablage för maskinstyrning – en nischad men viktig del i produktionen av exempelvis tiltrotatorer.

Företaget grundades 1989 av två lokala bönder som ville komplettera sina jordbruk med något mer. Det blev både taxi och legotillverkning, och ganska snart kablageproduktion i samarbete med närliggande elektronikföretag. När Engcon kom in som kund kring millennieskiftet tog verksamheten fart – och kablaget blev kärnverksamhet.

Idag har Jorm Lego 50 anställda, varav ett 30-tal i Strömsund och 16 i Jorm – vilket gör dem till den största arbetsgivaren i byn. Under 2022 inleddes ett naturligt generationsskifte när Mathias och Andreas tog över rodret efter pappan Nisse Rolandsson. Det var inget som planerats i detalj – snarare en vilja att bo kvar och bidra till bygden.

– Det är klart att jakt, fiske och skoter lockar, men det handlar mer om helheten, säger Andreas. Vi har bott på andra ställen, men det är här vi hör hemma. Här har vi rötter, sammanhang och livskvalitet.

Skapar arbetstillfällen i glesbygd

Att kunna verka där man vill leva har också format företagets inställning till social hållbarhet. Långa pendlingsavstånd, onödig bränsleförbrukning och dålig arbetsmiljö känns främmande – istället bidrar företaget till att skapa arbetstillfällen i glesbygd. Jorm Lego arbetar även med att minska sin egen miljöpåverkan, något som fått extra skjuts genom samarbete och kunskapsutbyte med Engcon. Arbetet började redan innan Mathias och Andreas tog över.

– Företaget har alltid jobbat på att förbättra saker, utifrån någon slags ”sunt förnuft” – vi har bara inte tänkt på det som just hållbarhet, säger Mathias. Vi har lärt oss mycket genom att prata med andra företag och följa upp på det vi kan mäta och har siffror på – som avfall, energi, ventilation och kemikalier.

Från silikonspray till potatismjöl

Ett konkret exempel: när mätningar visade hög förbrukning av silikonspray (en aerosol för plastarbete), satte företaget upp ett mål att fasa ut användningen. Efter en lyckad gemensam insats firades det med tårta. Samtidigt har potatismjöl visat sig fungera som ett mer hållbart alternativ i vissa moment.

Att mäta gör det också lättare att vara proaktiv, menar Mathias – exempelvis när det gäller sjukfrånvaro eller friskvård. I dag får medarbetarna köpa jakt- eller fiskekort med friskvårdsbidraget, vilket stärker både hälsa och livsstil.

Kompetensförsörjning är en utmaning, särskilt i glesbygd, men bröderna ser styrkan i att arbeta med personer som vill bo i Jormvattnet. Här handlar det mer om rätt attityd än rätt CV – resten lär man sig på plats.

Utvecklas med goda relationer

Företaget har aldrig behövt marknadsföra sig. Goda relationer och nöjda kunder har varit den bästa rekommendationen – och stabiliteten i samarbetet med Engcon har gett trygghet att våga investera och utveckla.

– Vi ska bo här, och då får vi få det att funka, säger Andreas. Det är nog det viktigaste vi har lärt oss. Verka där du vill vara.

Jorm Lego deltog i en workshop-serie om hållbarhet initierad av Engcon i samarbete med Region Jämtland Härjedalen. Bakom delar av workshop-serien stod Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

Foton: Fynn Molzberger och Sytse de Vries, Jorm Lego

Nyhetsvärde, tydlig kommunikation och ett växande fokus på social hållbarhet – det var några av de insikter Sara Carlemår tog med sig från en workshop i hållbarhetskommunikation, arrangerad inom projektet Twin Peak. Hon driver GLOW4equality, ett socialt företag som verkar för ökad global jämställdhet genom coachprogram för kvinnor.

Vad fastnade särskilt hos dig efter workshoppen – något som inspirerade eller gav nya perspektiv?

– Jag arbetar som kommunikatör, så mycket av innehållet var bekant. Men trendspaningen var intressant och det var glädjande att se att social hållbarhet växer i betydelse just nu. Jag blev också påmind om vikten av nyhetsvärde: att tydligt lyfta fram vad som är nytt och relevant för dem vi vill nå ut till.

Om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt tar det flera hundra år att nå de globala jämställdhetsmålen – och i många länder, även i Sverige, går det i fel riktning. Du arbetar med att stärka kvinnors ledarskap genom GLOW4equality. Vilka utmaningar möter du i att kommunicera ert hållbarhetsarbete?

– En utmaning är att förklara vilken typ av organisation GLOW4equality är och vad vi faktiskt bidrar med i relation till globala utmaningar. En annan utmaning är att visa hur andra företag kan bidra till GLOW:s arbete – och vilket värde vi tillsammans kan skapa för samhället.

– Genom att samarbeta med oss stärker företag sitt arbete med social hållbarhet, samtidigt som de stödjer personer som sitter på konkreta lösningar.

Hur tar du med dig insikterna från workshopen in i ditt dagliga arbete?

– Vi är i slutfasen av att ta fram en “social impact report” som visar effekterna av GLOW:s arbete. I samband med lanseringen av den arbetar vi utifrån en kommunikationsplan. Workshoppen blev en viktig påminnelse om att tänka strategiskt kring helheten.

Så här i efterhand – finns det något du vill skicka med till andra företag?

– Många känner idag en frustration över det globala ledarskapet. Vi ser allt för ofta maktfullkomliga, krigshetsande män i ledande roller. Samtidigt växer en längtan efter något annat – fler röster får nu utrymme, vilket är både hoppfullt och nödvändigt.

– Vi behöver ledarskap som präglas av empati och inkludering ur olika perspektiv. Det hänger tätt samman med ett jämställt ledarskap där kvinnor finns med i beslutsfattande positioner. GLOW bidrar till detta genom att ge kvinnor verktyg och nätverk för att påverka, och vi söker alltid partnerskap med företag som vill vara en del av lösningen. Tillsammans kan vi ta fram upplägg som både gör konkret skillnad och stärker företagens hållbarhetsprofil.

Workshopen om Hållbarhetskommunikation leddes av kommunikationsbyrån Midnattsbris i Östersund. Bakom arrangemanget stod Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

FAKTA: GLOW4equality

Stöttar kvinnors ledarskap på ett globalt plan

GLOW4Equality arbetar för global jämställdhet genom ledarskapscoaching i gruppformat och en stödjande community. Det är kvinnorna i coachprogrammen som driver förändringen – och som får möjlighet att accelerera sin påverkan genom att utveckla sitt ledarskap.

Coachprogrammen är kostnadsfria för deltagarna och finansieras genom partnerskap med företag.

Läs mer på GLOW4equalitys hemsida

I april bjöd Bron Innovation genom projektet Twin Peak in till Spanarlunch på Jazzköket med Christer Hillörn från Mina Bästa Polare i Östersund. Christer pratade om AI, hållbarhet och hur företag kan börja i liten skala men tänka stort. Efter föreläsningen passade vi på att ställa fem snabba frågor – och be om Christers tips för att komma igång.

Vad löser AI – och varför ska företag bry sig?

– AI är ett verktyg som kan hjälpa företag att jobba smartare, inte bara snabbare. Det kan förbättra effektivitet och skalbarhet, men också bidra till innovation och hållbar utveckling. AI analyserar, förutspår och automatiserar. Det handlar om att frigöra tid och om att använda resurser på ett bättre sätt.

Vad är den vanligaste missuppfattningen?

– Att AI är någon slags magi som kan läggas ovanpå det vi redan gör. Så är det inte. AI är kraftfullt, men det kräver rätt användning och mänsklig inblandning. Det löser inte allt, men det kan bli ett mycket värdefullt stöd.

Hur kommer man igång om man aldrig testat?

– Testa generativ AI för en konkret uppgift. Det kan vara att skriva ett mejl, sammanfatta ett möte eller göra en första version av en rapport. Välj något återkommande och tidskrävande – och börja där. Exempel på AI-verktyg att ”provflyga” är ChatGPT, Gemini eller Claude.

Vad är viktigast att tänka på i starten?

– Börja med att identifiera ett tydligt användningsområde. Vad lägger ni mycket tid på idag, som skulle kunna göras smartare? Fundera också på om era arbetssätt behöver anpassas. Involvera gärna en kollega och börja tillsammans – det sänker tröskeln för fler. Men tänk på dataskyddet: dela aldrig känslig information med en AI-tjänst.

Hur viktigt är det att skriva bra prompter?

– Mycket viktigt. Ju tydligare instruktioner och ju mer bakgrundsinformation du ger, desto bättre svar får du. Det är extra viktigt när AI används i arbetsvardagen – särskilt om du skapar egna GPT:er (anpassade AI-verktyg) för att lösa återkommande arbetsuppgifter.

Spanarlunchen arrangerades av Bron Innovation genom projektet Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

Klara, färdiga – AI

Christer Hillörns 3 bästa tips för att komma igång:

1. Sätt igång. Börja med enkla arbetsmoment eller texttunga uppgifter som rapporter eller sammanställningar.

2. Våga experimentera. AI kan ge nya perspektiv, så ställ frågor, be om råd och utmana dina tankesätt. Be om förslag på alternativa lösningar och perspektiv.

3. Dela och diskutera. Dela lärdomar med dina kollegor. Hjälp varandra och diskutera vad som är bra och mindre bra. Hjälps åt att hitta nya användningsområden och "best practice" för företaget eller teamet.

Bildspelet upplevs bäst på dator, där bildtexterna följer med. Då kan du också klicka på länkarna för att läsa om varje event.

Vår transportfrukost gav färska spaningar från 2030-sekretariatet och inspiration från platser som vågat och lyckats med tuffa miljöåtgärder. Efteråt bubblade det i samtal om hur styrmedel och smartare mobilitet kan ta oss framåt.

Besök på engcon i en workshopserie om hur företag och leverantörer kan samarbeta för att minska utsläpp. Det blev både rundtur i engcons fabrik och en workshop om hållbarhetsutmaningar.

Guldgalans heldag kickstartades med en frukostföreläsning med Oskar Sergel. Här fick deltagarna konkreta knep för att nätverka smartare och vårda värdefulla kontakter – en nyckel för samverkan kring hållbarhetsfrågor.

Årets IUC Industriforum gav många bra samtal om innovation, digitalisering och hållbarhet. På scenen stod bland annat entreprenören och riskkapitalisten Sara Wimmercrantz.

Cirkulär ekonomi förändrar redan idag hur företag bedriver sin verksamhet. Under vår spanarlunch med Cradlenets Sofia Sundström levererade hon en glasklar omvärldsspaning och intressanta exempel.

I maj handlade vår spanarlunch om varför naturen angår alla företag. Nora Lundblad och Ambjörn Johansson från Ecogain berättade om fungerande ekosystem som grund för leverantörssäkerhet, klimatanpassning, friska jordar och långsiktig affärsutveckling.

Under vår techfrukost visade Elias Belfrage från Lovable hur deras AI-plattform gör det möjligt att bygga appar och hemsidor utan en rad kod. Med en demo i realtid fick deltagarna en försmak av ett skifte för hela techbranschen.

I september drog vi till fjälls för AI-workshop. Christer Hillörn med kollegor från Mina Bästa Polare guidade från A till I och visade hur tekniken kan nyttjas för att frigöra tid för de kreativa delarna i företagandet.

Sveriges största hållbarhetsevent – livesänt i Östersund, Åre, Klövsjö och Funäs. Det blev starka berättelser om miljö, klimat och social hållbarhet, och en bra grund för vidare diskussioner – med start på House Be Åre.

Hur formar vi framtidens hållbara samhälle – tillsammans? Hur fångar vi upp naturen i viktiga beslut? Det var ett par av samtalsämnena under vårt frukostsamtal efter A Sustainable Tomorrow och Klimatseminariet i september.

Energislöseri märks inte – men kostar. Vår spanarlunch och workshop med DAZOQ gjorde tydligt hur företag kan spara både pengar och utsläpp genom att börja mäta. Läs vår intervju med med Eva Vollmer.

Högerklicka på bilden för att ladda hem, eller klicka här. Bingot kan skrivas ut i A3 eller A4.